Torsdag

Jag är så trött nuförtiden...
Det är väl det låga blodtrycket, men det är hopplöst jobbigt. Jag orkar ju ingenting! Men jag är inte lika yr nu, det beror nog på att jag är mer försiktig. Jag går inte lika fort, hoppar inte upp och ner på och tar det lugnt när jag ska resa mig. Men jag känner mig som en gammal gumma...*ler*

Det börjar kännas att hösten är alldeles runt hörnet, för värken är värre och depressionen verkar ta ett riktigt tag igen. Jag känner mig maktlös inför det, det går ju inte att tänka bort. Att liksom "rycka upp sig". Det hjälper inte vad jag än gör... Är det något jag måste vänja mig vid...? Igen...? Att alltid bli sämre till hösten och sen må dåligt till våren kommer och hoppas på att det blir soligt mycket så man kan ladda sig till nästa höst när jag återigen blir sämre...

Just nu målar jag. Skänken i hallen och sen ska jag måla vitrinskåpet i hallen också. Det är i alla fall roligt att måla. Problemet är att det tar sån tid när jag inte orkar som jag vill.
Jag blir så ledsen när jag inte kan göra nånting. Inte kunde jag följa med och plocka svamp heller. Jo, jag var med och gick en sväng med min pappa och min dotter, men sen orkade jag inte mer och fick snällt sitta i bilen när de fortsatte. Tur jag hade med Soduku...

Kan det bli så mycket sämre? Ja, det är klart, om jag nu har Parkinsons och om FK beslutar att kasta ut mig i arbete... Det är stressande att ha det hängande över mig.
På tal om ev. Parkinsons, idag hade jag stora problem att skruva i några skruvar. Det var darrigt och skruvarna hoppade hit och dit. Det är riktigt enerverande... Jag måste ta tag i detta och söka igen. Men jag tänkte vänta tills jag vet vad FK säger. Om de avslår min ansökan så kommer jag överklaga och då behöver jag väl ett nytt läkarintyg antar jag. Då får jag väl ta det samtidigt.

Sen behöver både jag och min dotter glasögon och vem sjutton har råd med det? Min dotter har ofta ont i huvudet nu så jag får väl börja med henne hur som helst. Men jag har också ofta ont i huvudet och behöver förmodligen nya väldigt mycket också. Ett dilemma när det egentligen inte finns pengar till någon av oss...
Usch, vad jobbigt allt ska vara!